fredag 14 maj 2010

regn, regn och åter regn...

det regnar hela tiden, orkar inte med det, men nu har jag en lååång jobbvecka framför mig, och då gör det visserliugen inget....

Så länge solen kan kika fram till sista helgen i maj så är det lugnt, och vad jag vet så kommer bästaste fröken Munther upp då, tjoho!!

Sitter och väntar på att klockan ska gå så jag får åka till jobbet, blir att köra sprattel till mormor, sen byta bil med mamman på henens jobb, så att om det regnar så ska hon slippa gå med hunden hem... inte mig emot, gillar att köra golf...

//Beyla

lördag 8 maj 2010

Tillägnat sprattel aka Dalton...

Jag insåg just att jag måste ha världens sprattligaste hund, och jag menar det verkligen!

han skulle nyss gå runt bordet för att ta sig till sängen, men lyckas sprattla in sig i mina strömsladdar till datorn, och blir livrädd, suck.

Istället för att hoppa över lite smidigt, som jag vet att han kan, så far benen som på en seriefigur, vilket då resulterar i att han fastnar på stället och springer innan han kommer iväg, dubbelsuck.

Han måste även vara allafall Sveriges fegaste schnauzer, han kan bli rädd och fnattig för minsta lilla, saker man inte ens tänker på att han ska regagera på, vilket gör att man själv står som ett fån och undrar; vad fan hände nu?

Dammsugaren ska vi inte prata om, herregud, den är ju livsfarlig, och nu när vi bor väldigt litet så har han ju ingenstans att ta vägen, jag är ju överallt med den hemska maskinen.

Häromveckan gjorde han ett jättehopp från tröskeln in i rummet, över hela soffan, navigerade sig rätt med svansen för att slutligen hamna mellan borden och soffan, för er som vet hur min lägenhet ser ut kan kanske intyga att det är ett ganska långt och brett hopp, men det stoppade inte honom, dammsugaren kunde ju äta upp honom! trippelsuck.

Så för alla er som skrattar gott när ni ser tecknad film och de springer på stället så att mattor korvar ihop sig, och man nästan ser farten bakom dem, välkommen till min värld, det ser jag dagligen, men dock inte tecknat.

ska tilläggas att jag ändå trots detta älskar min lilla knäppa hund över allt annat, han är gudomligt snäll, vilket han kommer långt med, han anpassar sig faktiskt riktigt bra till olika situationer, och han är världens mysigaste!




// Beyla

torsdag 6 maj 2010

Hoppsan...

Trodde i min lilla värld att jag skulle ha massa tid att uppdatera bloggen, nu vet jag ju visserligen inte hur många som egentligen läser den, men det kan man skita i...

Men tiden bara försvinner, jag hinner ju liksom inte med, kan det ha att göra med mina korta ben måntro...

Händer för mycket saker med, visserligen både bra och dåliga, men det känns som om man inte hänger med där heller...beror det på åldern kanske? Börjar man bli såpass gammal att man inte kan processa så många saker samtidigt eller är det helt enkelt så att det är för mycket?

Kommer på mig själv med att filosofera över de mest märkliga sakerna på dagarna, men lika fort som jag kommer på något bra så är det borta och ersatt av något annat märkligt.

Helgen som var bjöd på överraskningsmoment, trevligt sådant, irritation, massa trevligt med girlsen, men samtidigt massa skit, kändes som om den hade mer än två dagar... kanske därför jag varit så trött i veckan, eller så beror det på sömnbristen som följde med överraskningen, mmm, så måste det vara..



Och som vanligt är jag virrig, ser det nu, inget vettigt att skriva...

// Beyla