torsdag 13 september 2007

Som man är...

För att kanske få ut det mesta av detta inlägg föreslår jag att ni kikar på videon först, eller sen, om det känns bättre.
Tyvärr så måste ni klicka på länken, det blev för avancerat för mig att få videon till att hamna här.. hehe...

http://www.youtube.com/watch?v=EIRLMl6zs8E

Fan, jag slösurfar ofta nuförtiden och väldigt många gånger så hamnar jag på You Tube, märkligt.
Men det var inte det jag skulle tala om, igen...

Man måste ju få var som man är, eller hur, tänk vad underbart det hade varit om alla människor varit som de är, utan massa extra dravel, känner att denna tankegången är nästan lite för invecklad även för mig själv just nu, kan bero på att klockan är på tok för mycket, men det kan man skita i...

Nej, nu tappade jag bort mig igen, *harkel*, jo det jag skulle komma till...

Vet inte riktigt varför, men just denna videon gjorde att jag kände mig så glad! Glad för den mannen som springer med sin gamla walkman och skiter i alla andra, han bara springer, i ett par hemska shorts och i en ganska hemsk träningsjacka,med sin begynnande flint och sitt långa hår.
Han verkligen skiter i alla andra. Grymt!
Varför gör inte fler det? Kanske inte nödvändigtvis springa med en walkman, men skita i alla andra och deras åsikter... tror folk skulle må så mycket bättre då...

Jag kände mig inspirerad till mycket, väldigt mycket, när jag satt och tittade/lyssnade på det här, Fan tänkte jag, jag ska ut och springa, vem fan bryr sig om att jag ser helt mongo ut när jag springer, ja, jag gör det, benen sprätter liksom ut åt höger respektive vänster, pappa var tydligen likadan, det har mamma sagt, så då måste det vara sant!
Kan han så kan jag!

Sen kände jag mig glad för att jag insåg att jag allt som oftast inte bryr mig såå mycket om vad folk säger, klart jag e fåfäng, men jag e ju tjej, hallå liksom, (kunde inte hålla inne med den kommentaren), men jag anser att antingen så umgås man med mig för att man tycker om mig som jag är, eller så gör man det inte, och då var det problemet löst!
Känns som jag vuxit ifrån så mycket av det, undrar "vad dom tyckersnacket" och det känns helt underbart, befriande!

Jag tror det var allt för denna gång...annars återkommerjag med vidare information..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar